Herrens Dag
Den här gången tänkte jag ge mig på att förklara ett koncept i bibeln. Eller egentligen ett uttryck som beskriver ett koncept. Nämligen uttrycket "Herrens Dag". Anledningen till att jag skriver det här just nu är att jag har stött på flera undervisare om har beskrivit Herrens Dag som en fysisk dag. Alltså ett dygn. Närmare bestämt det dygn då Jesus kommer att komma tillbaks till jorden. Men är det verkligen så bibeln använder uttrycket?
Ett annat sätt som uttrycket används på idag är taget från Uppenbarelseboken 1:10.
"Jag var i Anden på Herrens dag"
Uppenbarelseboken 1:10a
Den här versen har fått många pastorer och även teologer att tolka orden Herrens dag som att Johannes fick sin uppenbarelse på en Söndag. Men på grekiska är ordet "Herrens" här ett adjektiv, alltså det beskriver något. Ungefär som att Johannes var i Anden på en Herrenig dag. Och ingenstans i bibeln betyder uttrycket "Herrens Dag" en speciell veckodag. Så vad betyder det då? 12 timmar? 24 timmar? Eller kan det beskriva en längre tidsperiod?
När det pratas om universums skapelse i Första Moseboken kapitel 1 så är jag en stark förespråkare för att ordet dagen betyder dagen. Du vet, första dagen, andra dagen och så vidare. Men behöver det alltid betyda det? För att ta reda på det så tycker jag att vi testar de metoder som jag har skrivit om många gånger tidigare i den här bloggen.
1. Har uttrycket använts förut?
2. I så fall i vilken kontext?
När det gäller ordet "dagen" i skapelseberättelsen i första Moseboken kapitel 1 så kan vi se att ordet beskrivs med ett nummer. Första dagen, andra dagen, tredje dagen, osv. Dessutom ramas dagarna in med afton och morgon. Alltså det blev afton och det blev morgon den första dagen. Ordet dagen används på massor av ställen i bibeln. Och ibland betyder det en längre tidsperiod. Men varje gång som ordet begränsas med ett nummer, eller ramas in med afton eller morgon så handlar det om antingen en 24-timmarsdag eller en 12-timmarsdag. På det här sättet ser vi att författaren, alltså den Helige Ande, verkligen vill poängtera att det handlar om 6 stycken 24-timmarsdagar. För Han använder båda de här begränsningarna i skapelseberättelsen.
Men vad säger kontexten om uttrycket "Herrens Dag"? Börjar vi leta så visar det sig att uttrycket Herrens Dag har använts på massor av ställen i både Gamla och Nya Testamentet. Så vad betyder det där?
Jag kan naturligtvis inte läsa alla ställen. Men jag har gjort ett urval här för att visa på hur brett det här uttrycket används i bibeln. Och då har jag bara valt texter som beskriver den sista tiden. För uttrycket Herrens Dag använda också för historiska händelser som när Gud hämnas på Babylonien och Egypten och sådär. Och absolut. På vissa ställen handlar det om den dagen, alltså det dygnet, då Jesus kommer tillbaks till jorden.
"Se, Herrens dag kommer! Då ska man dela bytet bland er, för jag ska samla alla hednafolk till strid mot Jerusalem. Staden kommer att intas, husen plundras och kvinnorna våldtas. Halva staden ska föras bort i fångenskap. Men de som är kvar av folket ska inte utrotas ur staden. Sedan ska Herren gå ut i strid mot dessa hednafolk, så som han stred förr på drabbningens dag."
Sakarja 14:1-3
Det här är som sagt saker som kommer att hända under det sista dygnet när Jesus kommer tillbaks. Men ett par verser senare fortsätter det såhär:
"Det ska ske på den dagen att ljuset är borta, himlens ljus ska förmörkas. Det blir en särskild dag, känd av Herren, inte dag och inte natt. Men det ska ske att när aftonen kommer blir det ljust. Det ska ske på den dagen att levande vatten ska strömma från Jerusalem, hälften mot Östra havet och hälften mot Västra havet. Både sommar och vinter ska det vara så."
Sakarja 14:6-8
Whaaaat? Sommar och vinter? Inom loppet av 24 timmar? Nu börjar det bli lite svårt att trycka in det här på ett dygn …och i vers 9 står det:
"Herren ska vara kung över hela jorden. På den dagen ska Herren vara en och hans namn ett. "
Sakarja 14:9
Okej, det här skulle ju kunna beskriva hur Jesus blir kung. Så det kan ju handla om en fysisk dag. Men sen blir det svårare igen.
"Det ska ske att var och en som är kvar av alla de hednafolk som kom emot Jerusalem ska dra dit upp, år efter år, för att tillbe Kungen, Herren Sebaot, och fira lövhyddohögtiden."
Sakarja 14:16
Och lite senare:
"På den dagen ska det stå på hästarnas bjällror: "Helgad åt Herren", och grytorna i Herrens hus ska vara som offerskålarna framför altaret. Varje gryta i Jerusalem och Juda ska vara helgad åt Herren Sebaot, och alla som offrar ska komma och ta en sådan för att tillaga köttet. Ingen kanané ska mer finnas i Herren Sebaots hus på den dagen."
Sakarja 14:20-21
Det här är ju saker som vi vet kommer hända i Tusenårsriket. Alltså under de tusen år som Jesus regerar från Davids tron i Jerusalem. Så de tusen åren ingår alltså i konceptet "Herrens Dag".
Men Petrus tar Herrens Dag ännu längre fram i framtiden. Ända till universums undergång efter tusenårsriket. Alltså tusen år efter att Jesus har kommit tillbaks till jorden.
"Men Herrens dag ska komma som en tjuv om natten, och då ska himlarna med ett våldsamt dån förgås, och elementen ska smälta av brännande hetta, och jorden och de verk som finns därpå ska brännas upp. Eftersom nu allt detta ska upplösas, hur heligt och gudfruktigt bör ni då inte leva, medan ni väntar och ivrigt längtar efter Guds dags ankomst, då himlarna ska förgås av eld och elementen smälta av hetta. Men efter hans löfte väntar vi nya himlar och en ny jord där rättfärdighet bor."
Andra Petrusbrevet 3:10-13
Herrens Dag pågår alltså ända tills jorden inte finns längre. Så nu har vi sett hur länge Herrens Dag kommer att hålla på. Men när börjar den då? Såhär står det i Jesaja.
"Fly in i klippan och göm dig i stoftet av fruktan för Herren och hans höga majestät, för människornas stolta ögon ska ödmjukas, männens högmod bli nerböjt. Herren ensam ska vara upphöjd på den dagen. För Herren Sebaots dag ska komma mot allt som är stolt och högt, mot allt som är upphöjt så att det ödmjukas,"
Jesaja 2:10-12
Här beskrivs det hur människor kommer att fly in i klipporna av rädsla för Gud. Om du läser Uppenbarelseboken så ser du att det här händer ganska tidigt i den sjuåriga vedermödan. Redan i kapitel 6 och vers 15. Men Paulus tar Herrens Dag ett steg närmare vår tid när han skriver såhär:
"För ni vet själva mycket väl att Herrens dag kommer som en tjuv om natten. Därför när de säger: fred och säkerhet, då kommer undergången plötsligt över dem liksom födslosmärtan över en kvinna som ska föda, och de ska inte kunna fly undan."
Första Tessalonikerbrevet 5:2-3
När de säger fred och säkerhet alltså… Det påminner ju om Jesu ord i Lukasevangeliet 17:26-30.
"Och så som det var på Noas tid, så ska det också vara i Människosonens dagar. De åt och drack, de gifte sig och blev bortgifta, ända till den dagen då Noa gick in i arken och floden kom och gjorde slut på dem alla. På samma sätt var det också på Lots tid: De åt, drack, köpte, sålde, planterade, byggde. Men på den dagen då Lot gick ut från Sodom, regnade det eld och svavel från himlen och gjorde slut på dem alla. På samma sätt ska det vara den dag då Människosonen ska uppenbaras."
Lukasevangeliet 17:26-30
Folk kommer att leva på som vanligt. De kommer till och med ha förväntningar på en framtid i fred och säkerhet. För exemplen som Jesus ger i den text vi precis läste har i allra högsta grad med hopp om en framtid i fred och säkerhet att göra. För det står ju att människor kommer att bland annat gifta sig, köpa, sälja, plantera och bygga. Allt det här är ju saker man sysslar med om man planerar en i alla fall någorlunda fridfull framtid på jorden.
Jag och min fru håller i skrivande stund på med att renovera ett torp från 1800-talet. Och målet med det är ju förstås att vi till slut ska kunna tillbringa våra semestrar där. Eller till och med bo där. Men det förutsätter ju att det finns en möjlig framtid på jorden. Annars skulle vi ju sluta bygga direkt. För så roligt är det ju inte.
Och om man tror att människor kommer att till exempel plantera och bygga hus i de sista dagarna innan Jesus kommer tillbaks för att regera från Jerusalem så behöver man nog ta en titt på Uppenbarelseboken kapitel 6-19 igen. För de kapitlen beskriver en värld i kaos. Men innan "Herrens Dag" kommer folk alltså att se fram emot en tillvaro i fred och säkerhet. Ungefär som de flesta av oss gör idag.
Men det stod ju i Första Tessalonikerbrevet 5:2-3 "Då kommer undergången plötsligt över DEM…"
Märk här att Paulus skriver DEM här, inte OSS. Jag tänkte faktiskt att vi skulle läsa hela kontexten till det här i Första Tessalonikerbrevet 4:13 till och med 5:11. Vi kommer alltså att börja i kapitel 4 och sluta i kapitel 5 här. Det här med kapitelindelningar i bibeln är enligt min mening både bra och dåligt. Det är ju förstås bra om man vill att någon man pratar med eller en församling ska slå upp bibelordet och läsa med. Men å andra sidan så har den mänskliga hjärnan en tendens att liksom reboota, eller starta om, när man kommer till ett nytt kapitel. Så kontexten kan tyvärr gå förlorad.
Ett typexempel är ju kapitelindelningen mellan Matteusevangeliet kapitel 24 och kapitel 25. Båda innehåller ju Jesu undervisning på Olivberget. Men många missar att kapitel 25 faktiskt är avslutningen på den undervisningen. Därför drar man ut en massa konstiga läror från det kapitlet.
Men tillbaks till Första Tessalonikerbrevet igen då. Och först måste vi prata lite pronomen. Ett ord som de flesta borde känna till vid det här laget. Man hör ofta att Paulus skriver VI i den här typen av texter för att han trodde att det här skulle hända i hans egen tid. Och visst kan han ha trott det. Slutet har ju alltid varit imminent, alltså det kan komma när som helst. Utan förvarning. Men jag tror inte att det är huvudorsaken till att han skrev VI. Jag tror att den stora grejen med att använda det ordet är att dela upp jordens invånare i två grupper. VI och DEM.
Jag kommer att kopiera texten och sedan ändra vissa pronomen till versaler för att trycka lite extra på vilken person Paulus skriver texten i här. Är det första och andra person, det vill säga VI, NI och OSS? Alltså den troende kristna kyrkan. Eller är det tredje person, alltså DE och DEM? Vilket är den icke troende världen.
Då kör vi.
"Men jag vill inte, bröder, att ni ska vara okunniga angående dem som har somnat in, för att ni inte ska sörja som de andra, som inte har något hopp. För om vi tror att Jesus har dött och uppstått, så ska också Gud föra fram dem som har somnat in i Jesus tillsammans med honom.
För detta säger vi er med ett Herrens ord, att vi som lever och är kvar till Herrens återkomst, inte alls ska komma före dem som har somnat in. För Herren ska själv stiga ner från himlen med ett befallande rop, med ärkeängelns röst och med Guds basun, och först ska de som dött i Kristus uppstå. Därefter ska vi som lever och är kvar ryckas upp tillsammans med dem på skyar för att möta Herren i luften. Och så ska vi alltid vara hos Herren. Trösta därför varandra med dessa ord.
Men om tider och stunder, bröder, finns det inget behov att skriva till er. För ni vet själva mycket väl att HERRENS DAG kommer som en tjuv om natten. (Kom ihåg här att kontexten i de här verserna alltså är Herrens Dag.) Därför när DE säger: fred och säkerhet, då kommer undergången plötsligt över DEM liksom födslosmärtan över en kvinna som ska föda, och DE ska inte kunna fly undan.
Men NI, bröder, är inte i mörker, så att den dagen kan överraska ER såsom en tjuv. NI är alla ljusets barn och dagens barn. VI tillhör inte natten, inte heller mörkret. Låt oss därför inte sova som DE andra utan låt oss vaka och vara nyktra. För DE som sover, de sover om natten, och DE som är druckna är druckna om natten. Men VI som tillhör dagen ska vara nyktra, iklädda trons och kärlekens bröstpansar, med frälsningens hopp som hjälm.
För Gud har inte bestämt OSS till vrede, (Vilken vrede? Vad är kontexten här? Helvetet? Nej det har inte talats om helvetet en enda gång här. Kontexten är alltså fortfarande Herrens Dag.) För Gud har inte bestämt OSS till vrede utan till att vinna frälsning genom vår Herre Jesus Kristus, som har dött för oss för att VI, vare sig vi vakar eller sover, ska leva tillsammans med honom. Därför, trösta varandra och uppbygg varandra, såsom ni också gör."
Första Tessalonikerbrevet 4:13 till 5:11.
VI som är troende kristna kommer alltså inte att behöva gå igenom vreden på Herrens Dag. För som vi precis läste så är vi inte ämnade för vreden. Och det stod ju att undergången ska komma över DEM…
"…liksom födslosmärtan över en kvinna som ska föda."
Och hur kommer smärtan, eller värkarna, över en kvinna som ska föda? Jo, gradvis. Precis som domarna i Uppenbarelseboken kapitel 6-19.
Uttrycket "Herrens Dag" beskriver alltså en lång tidsperiod från att Jesus börjar öppna sigillen i Uppenbarelseboken kapitel 6 då "undergången plötsligt kommer över dem liksom födslosmärtan över en kvinna som ska föda, och de inte ska kunna fly undan." tills att det universum vi känner till nu"förgås av eld och elementen smälter av hetta.".
Men uttrycket "Herrens Dag" kan som sagt även handla om speciella historiska händelser. Jag hörde någon ge en ganska bra förklaring av uttrycket "Herrens Dag". Han sa såhär:
"Herrens Dag beskriver de olika perioder när Gud griper in på ett speciellt sätt i människans historia."
Som jag tolkar orden vi läste i Uppenbarelseboken 1:10. Alltså "Jag var i Anden på Herrens Dag" så blir Johannes förflyttad andligt in i Herrens Dag. Alltså in i den tid som Uppenbarelseboken handlar om. Det är alltså där som Johannes syn börjar. Det här med Herrens Dag är något som många förenklar något otroligt och får det till att det handlar om en enda dag. Och som vi precis såg så är det mer komplext än så.
Uppenbarelseboken kapitel 4 till 20 är alltså en ingående beskrivning av Herrens Dag. Och som du säkert vet om du har läst min blogg tidigare så betyder Uppenbarelsebokens grekiska titel "Apokalupsis" uppenbarelse eller avtäckande. Alltså som när man täcker av en staty på ett torg så att alla kan se detaljerna av vad statyn föreställer. Så här är det ju bra att komma ihåg det där ordet apokalupsis igen. För om man bara läser de ställen vi läste tidigare i den här artikeln om Herrens Dag i Gamla och Nya testamentet så blir det ju jättesvårt att få ihop. Men i Uppenbarelseboken går Johannes in på detalj om hur Herrens Dag kommer att utspela sig. Man skulle kunna säga att i Uppenbarelseboken tas skynket bort från uttrycket "Herrens Dag".