37. Hesekiel 37



Det här är anteckningarna från en predikan som jag höll i början av Februari 2020.
 

Herrens hand kom över mig, och genom Herrens Ande fördes jag bort och sattes ner mitt i en dal som var full med ben. Han förde mig fram bland dem, och se, de låg där i stora mängder över dalen. Och se, de var alldeles förtorkade. Han sade till mig: ”Människobarn, kan de här benen få liv igen?” Jag svarade: ”Herre Gud, du vet det.”

 

Då sade han till mig: ”Profetera över dessa ben och säg till dem: Ni förtorkade ben, hör Herrens ord: Så säger Herren Gud till dessa ben: Se, jag ska låta ande komma in i er så att ni får liv. Jag ska sätta senor på er och låta kött växa ut på er och täcka er med hud och ge er ande så att ni får liv. Och ni ska inse att jag är Herren.”

 

Jag profeterade som jag blivit befalld. Och när jag profeterade hördes ett ljud, det blev ett rassel, och benen kom tillsammans så att ben fogades till ben. Medan jag såg på, växte ­senor och kött på dem och de täcktes med hud. Men ännu fanns det ingen ande i dem.

Då sade han till mig: ”Profetera till Anden, ja profetera, du männi­skobarn, och säg till Anden: 

 

Så säger Herren Gud: Kom, du Ande, från de fyra väderstrecken och blås på dessa slagna så att de får liv.” Och jag profeterade som han hade befallt mig. Då kom Anden in i dem, och de fick liv och reste sig upp på sina fötter, en mycket stor skara.

 

Han sade till mig: ”Människo­barn, dessa ben är hela Israels hus. Se, de säger: ’Våra ben är förtorkade, vårt hopp är ute, det är slut med oss.’ Profetera därför och säg till dem: Så säger Herren Gud: Se, jag ska öppna era gravar och hämta upp er, mitt folk, ur era gravar och låta er komma till Israels land. 

 

Ni ska inse att jag är Herren, när jag öppnar era gravar och för upp er, mitt folk, ur dem. Jag ska låta min Ande komma in i er så att ni får liv, och jag ska låta er få bo i ert land. Och ni ska inse att jag, Herren, har sagt det, och att jag har gjort det, säger Herren.” 

 

  

Jag har hört den här texten predikas över så många gånger så jag kan inte minnas alla. Oftast har man tagit första halvan av vad vi just läste och applicerat den på församlingen. Man ser en andefattig, nästan död, församling och en pastor som ser hur hans församling sakta väcks till liv. 

 

Det är inte så att jag inte tycker om den typen av predikan. Tvärt om. Jag tror att många församlingar behöver höra den och vakna upp. Däremot skulle jag nog själv inte gå till just den här Bibeltexten för att tala om det.

 

Ibland tror jag att vi är så angelägna att göra Bibelns texter relevanta så effekten faktiskt blir den motsatta. Och visst finns det en viss längtan när man läser Bibeln att den ska handla om oss. Men det gör den inte alltid.

 

Jag tänkte i det här och i nästa inlägg tala om den här texten i sin kontext, eller sitt sammanhang.

 

 

Gud presenterar sig på en mängd olika sätt i Bibeln.

Han är Skaparen av himmel och jord (Tid, Rum och Materia)

Jag Är, i den brinnande busken. (Inte skapad, alltid den samme, utan slut)

Alfa och Omega (Början och slutet av skapelsen, och allting däremellan)

 

 

Men i Jesaja 46:9-10 presenterar sig Gud på ett annat sätt.

 

”Jag förkunnar från början vad som ska komma och långt i förväg det som inte har skett. Jag säger: Mitt beslut ska förverkligas, allt jag vill kommer jag att göra.”

 

 

Någonstans mellan 27 och 33% av Bibelns innehåll var profetiskt när det skrevs.

En hel del profetior har redan gått i uppfyllelse. Tex. Daniels profetior om det Babyloniska, det Medo-Persiska, det Grekiska och det Romerska riket. 

 

Det finns också runt 300 profetior i GT angående Jesu första tillkommelse. Vissa av dessa är repetitioner eller beskriver samma händelse i Jesu liv. Men man räknar med 109 st distinkta profetior om Jesu första tillkommelse. Att Han skulle födas i Betlehem (Mika 5:2), vara av Juda stam (1 Mos 49:10), av Davids ätt (2 Sam 7).  Att Han skulle rida in i Jerusalem på en åsna (Sakarja 9:9). Korsfästelsen kan vi läsa om i (PS 22, Jesaja 53) Begravd i en rik mans grav, göra under och tecken osv.

 

Jag tycker att det är intressant att ALLA dessa 109 profetior besannades... Bokstavligt!!

 

 

 

Vad handlar då Hesekiels profetia om?

 

Hesekiel, precis som Daniel, profeterade under den period då Judarna hade deporterats till Babylonien, alltså på 500-talet f.Kr. De kapitel som innefattar vår text handlar om Israels upprättelse och återkomst till Landet.

För att få ett riktigt sammanhang så behöver vi nog läsa i alla fall kapitel 36 till 39.

 

Det ska jag inte lägga ut här… Men jag har gjort ett sammandrag.

 

 

I kapitel 36 Blir Hesekiel ombedd att profetera till bergen, höjderna, bäckarna och dalarna.

Landet skulle förbereda sig på sitt folks, Israels, återkomst. Det skulle återigen få grönska och frodas. Och till och med, slutligen, kunna jämföras med Edens lustgård.

 

Det står också att Gud ska hämta sitt folk från ALLA folken och samla dem från ALLA länder.

Hes 36:24

 

Hesekiel 37 koncentrerar sig mer på folket.

Hur de kommer tillbaks till sitt land. Att de ska vara ETT folk och de ska ha David som kung.

Herrens boning ska vara mitt ibland dem för evigt.

 

Hesekiel 38 beskriver ett krig mot specifikt namngivna länder.

Hesekiel 39 hur Gud ingriper i det kriget.

Hesekiel 40-48 Handlar sedan om det kommande tusenårsriket.  Staden (Jerusalem), Templet (det fjärde i ordningen), Landet (Hur det kommer att fördelas mellan Israels tolv stammar osv.)

 

 

Blev det så när de kom tillbaks från fångenskapen i Babylonien?

Kung Koresh av Persien lät år 539 f.Kr. Judarna komma tillbaks till sitt land och bygga upp templet (nr 2). Grekerna med Alexander den Store i spetsen intog sedan området, och efter dem kom Romarna. Så 500 år senare hade de fortfarande inte någon egen kung. De hade i och för sig Herodes, men han var inte kung på riktigt. Han var mer tillsatt av Rom för att hålla koll på Judarna.

 

Exakt 483 år efter att Nehemja fått tillåtelse av Kung Artaxerxes att bygga upp Jerusalem, kom Jesus ridande in i Jerusalem på ett åsneföl. En folksamling kastade sina mantlar och palmkvistar framför Honom när Han red in, men Israel som helhet, och de religiösa ledarna i synnerhet, ville inte ha Honom som kung. Så istället för att ta emot Jesus som Messias tog man hjälp av Romarna och korsfäste Honom.

 

Sedan vet vi hur det gick. Jesus talar ju om det redan i Mat 24:2 när lärjungarna pekade på templet och imponerades av dess storhet.

 

"Men Han sade till dem: "Ser ni allt detta? Jag säger er sanningen: Här ska inte lämnas sten på sten. Allt ska rivas ner.”

Matteusevangeliet 24:2

 

Och det hände ju ordagrant, precis som Han sagt, år 70 e.Kr. Templet revs sten för sten. Romarna brände ner templet. När templet brann smälte guldet på väggarna och rann in mellan stenarna i väggarna. För att komma åt allt guld rev romarna hela templet, sten för sten. Precis som Jesus hade sagt. Och folket skingrades. Den här gången över hela världen.

Sedan gick det mer än 1800 år...

 

Så det vi läser om i Hesekiel 36 - 39 är inget som fullbordades i och med Judarnas återkomst från Babylonien. Det är något som fortfarande väntar på sin fullbordan.

 

 

Landet hade verkligen lämnats öde. 

 

Mark Twain, Författare till bland annat böckerna om Tom Sawyer och Huckleberry Finn, skrev år 1869 en bok som heter The innocents abroad” . I den beskriver han sin resa genom bland annat Israel. Vad han såg var nästan inga människor, i stort sett inga träd eller växter. Istället såg han berg, sten och sumpmark full av malariamygg.

 

Men det fanns några som ändå var intresserade av landet. Några judar kände sig manade att börja köpa loss mark och bruka den. Och så började landet förberedas...

 

Första halvan av 1940-talet har ju gått till historien som den värsta tiden i Judarnas historia. Hitler satte sin demoniska plan som han kallade ”den slutgiltiga lösningen” i verket och det vi kallar förintelsen var ett faktum. Det är faktiskt nu i dagarna precis 75 år sedan Auswitch befriades.

 

Och hur var det nu själva tydningen av Hesekiels syn om de förtorkade benen började?

 

”Människobarn, dessa ben är hela Israels hus. Se, de säger: ”Våra ben är förtorkade, vårt hopp är ute, det är slut med oss”. Profetera därför och säg till dem: Så säger Herren Gud: Se, jag ska öppna era gravar och hämta upp er, mitt folk, ur era gravar och låta er komma till Israels land.”

Hesekiel 37:11

 

Och visst blev de hämtade från sina gravar. De begravde sina släktingar, föräldrar, syskon och barn i de där koncentrationslägren.

 

 

Efter andra världskriget fick någon typ av tillfällig global samvetskris FN att låta judarna återvända till sitt land. Den 14 Maj 1948 blev Israel en nation i mellanöstern. Den 15 Maj 1948, inte ens 24 timmar senare, gick deras grannländer till anfall mot dem för första gången.

 

 

Men, säger några då, Hur kan det här handla om Israel som nation idag? De tror ju inte ens på Jesus som Guds son. 

 

 

Men vad står det i Hesekiel 36:22-23

Säg därför till Israels hus. Det är inte för er skull jag gör det, ni av Israels hus... utan för mitt heliga namn som ni har prisat och ärat och för att ni är så duktiga... oj, fel översättning. Det står... 

 

”…utan för mitt heliga namn som ni har vanärat bland folken dit ni har kommit. Jag vill helga mitt stora namn som blivit vanärat bland folken, därför att ni har vanärat det bland dem, och de ska inse att jag är Herren…"

 

 

Man räknar med att över 80% av judarna som lever i Israel idag är ateister. Många av de andra tror på Gud, men inte på Jesus som Messias. Endast ett fåtal är vad vi kallar kristna judar. Men det stämmer ju också överens med vad Hesekiel skriver. Israel ska komma tillbaks i otro.

 

Nu tror många, jag skulle nog till och med vilja säga de flesta, kristna att kyrkan är det nya Israel. Att just eftersom att Israel inte tror, att de inte tog emot Jesus och att de faktiskt fick Honom korsfäst, så har Gud övergett dem och startat kyrkan istället. Men då skulle jag vilja läsa Jeremia 31:35-37

 

 

”Så säger Herren, han som har satt solen till att lysa om dagen och ordnat månen och stjärnorna till att lysa om natten, han som rör upp havet så att vågorna dånar, Herren Sebaot är hans namn: Om denna ordning upphör inför mig, säger Herren, först då ska Israels släkte upphöra som folk inför mig för alltid. Så säger Herren: Om himlen där ovan kan mätas och jordens grundvalar därnere kan utforskas, först då ska jag förkasta hela Israels släkte för allt de har gjort, säger Herren.”

Jeremia 31:35-37

 

Så några frågor på den texten... 

Finns solen, månen och stjärnorna kvar? Ja.

Har vi kunnat mäta himlen, eller utforska jordens kärna? Nej.

Då är Israel fortfarande Guds folk.

 

Ok, de är tillbaks i landet, som det står i Hesekiel, men det står ju också att de ska bli fyllda med Guds Ande…

 

 

”Jag ska låta min ande komma in i er och göra så att ni vandrar efter mina stadgar och håller mina lagar och följer dem.”

Hesekiel 36:27 

 

 

Har det här hänt än? Lever Israel efter Guds lag och är Herren deras Gud?

Nej, inte än. Men Paulus skriver om det här i Romarbrevet 11:26, när han skriver att hela Israel ska bli frälst.

 

”Bröder, jag vill att ni ska känna till denna hemlighet så att ni inte har för höga tankar om er själva: förhärdelse har drabbat en del av Israel, och så ska det förbli till dess att hedningarna i fullt antal har kommit in. Och det är så hela Israel ska bli frälst.”

Romarbrevet 11:26

 

Sakarja skriver också om det i en profetia om Jesu andra tillkommelse.

 

”Men över Davids hus och över Jerusalems invånare ska jag utgjuta nådens och bönens Ande, så att de ser upp till mig som de har genomborrat.”

 

 

Först då kommer Hesekiels profetia att uppfyllas fullt ut. De kommer att vara ETT folk, ha EN kung och de kommer att bo i ett land som kan jämföras med Edens lustgård. Och Herrens boning kommer att vara mitt ibland dem för evigt.

 

 

Vad vi kan se här är alltså inte en profetia som har gått i uppfyllelse. Utan en profetia som håller på att gå i uppfyllelse. För som vi läste i Jesaja 46. Gud berättar i förväg vad som ska hända. och vad Han säger det händer. Förr eller senare. För Gud kan inte ljuga.

 

Många har genom historien hatat judarna och anklagat dem för att ha dödat Jesus osv. De har önskat att Gud ska ha övergett judarna och istället valt ut sin församling. 

 

Men jag ser en enorm tröst i att Gud fortfarande har en plan för Israel. För om Gud med sådan precision håller sina löften till ett folk som till stora delar inte ens tror på Honom. Hur skulle Han då någonsin kunna bryta de löften Han har gett oss? Även om vi, precis som Israel som nation, ibland snubblar och faller, glömmer bort Gud eller sätter oss själva före Honom. 

 

Eller om vi vänder på det. Om Gud inte håller de löften han gett till Israel, hur kan vi då tro att Han kommer att hålla sina löften till oss?

 

Men nu är ju Gud en Gud som inte kan ljuga. Det ligger i Hans natur att hålla allt Han lovat.

 

Paulus skriver:

 

”Är vi trolösa förblir Han trofast, för Han kan inte förneka sig själv.”

2 Tim 2:13

 

 

Allmänt, Andlighet, Apologetik, Teologi | Andlighet, Apologetik, Bibeln, Profetior, Teologi | |
Upp