24. Judiska Högtider 1.
Det här kan vara intressant för dig som någon gång bestämt dig för att läsa igenom Bibeln från pärm till pärm, kommit till Tredje Moseboken, och sedan gett upp för att det bara rabblas en massa lagar och regler. När man fortsätter att studera Bibeln och börjar känna igen berättelser och uttryck så man ser ett samband så blir även den här typen av texter mycket intressanta. I Tredje Mosebok 23 beskrivs hur Israels folk skulle fira de högtider som Gud hade gett dem.
Först skulle jag vilja nämna vad Nya Testamentet har att säga om dessa högtider.
Paulus skriver:
"Låt därför ingen döma er för vad ni äter och dricker när det gäller högtid eller nymånad eller sabbat. Allt detta är en skugga av det som skulle komma, men själva verkligheten är Kristus."
Kolosserbrevet 2:16-17
När Jesus hade uppstått står det i Lukas evangelium att Han visade sig för två av sina lärjungar då de var på väg till Emmaus. Vidare står det:
"Och Han började med Mose och alla profeterna och förklarade för dem vad det stod om Honom i alla skrifterna."
Lukasevangeliet 24:27
De judiska högtiderna är en av de saker som pekar på Jesu liv på ett inte fullt så tydligt, men ändå mycket intressant sätt. Det beskrivs sju högtider i 3 Mos 23. Fyra högtider infaller på våren och tre på hösten. Jag börjar med att koncentrera mig på vårhögtiderna. Men först vill jag understryka att Gud är mycket noga med att påpeka att högtiderna är Hans högtider, inte folkets. Vilket jag tror indikerar att Han vill säga något genom dem.
1, Påsken
Den första av högtiderna i den judiska kalendern sträcker sig ända tillbaka till uttåget ur Egypten. Gud sände 10 plågor över Egypten för att Farao inte lät Guds folk gå. Israel hade levt i Egypten i 400 år, och därav som slavar under egyptierna under en lång tid.
Den sista av dessa plågor var att den förstfödde i varje hus i Egypten skulle dö. Gud hade varnat, men Farao hade inte brytt sig om varningen. Så nu skulle straffet komma.
Men Gud beredde också en utväg. Den som slaktade ett lamm och strök lammets blod på dörrposterna och på träet ovanför dörren skulle slippa den tionde plågan. Dödsängeln skulle ”passera förbi” det huset. Det hebreiska ordet ”pesach” som på svenska översätts till påsk betyder just passera förbi.
”Herren sade till Mose och Aron i Egyptens land: ”Denna månad ska vara den främsta hos er. Den ska hos er vara den första av årets månader. Säg till hela Israels församling: På tionde dagen i denna månad ska varje familjefar ta sig ett lamm, så att varje hushåll får ett lamm. Ett felfritt , årsgammalt lamm av hankön ska ni välja ut och ta antingen från fåren eller getterna. Ni ska förvara det till den fjortonde dagen i denna månad. Då ska hela Israels församlade menighet slakta det i skymningen. Och man ska ta av blodet och stryka det på båda dörrposterna och på övre dörrträet i husen där man äter det.”
Andra Moseboken 12:1-7
Alltså, om de litade på Gud, och på att blodet från ett lamm som blivit offrat för dem var tillräckligt, så skulle de inte dö. Visst låter det bekant på något sätt.
Precis. Det pekar fram emot Jesu död på korset. Johannes döparen uttrycker sig då han ser Jesus komma:
"Se Guds Lamm som tar bort världens synd."
Joh 1:29
I 2 Mos 12 som jag citerade ovan beskrivs det hur varje familj ska ta ett varsitt lamm för att offra. Men i vers 6 verkar det som at det handlar om ett specifikt lamm "Då ska hela Israels församlade menighet slakta det i skymningen". Jag tror att även detta pekar mot korset. Sanhedrin, alltså de ledande i det judiska samhället, gick emot Jesus och såg till att Han blev korsfäst.
Judarna har i 2000 år, av olika grupper blivit förföljda och dödade för att dessa grupper anser att judarna dödade Jesus. Men vem är egentligen ansvarig för Jesu död på korset? Judarna anklagade Jesus, Romarna under Pontius Pilatus korsfäste Honom. Men om vi tänker efter så var det för VÅRA synder Han dog. Så i grunden är vi alla skyldiga, och ingen av oss har rätt att peka på någon annan.
2, Det osyrade brödets högtid
Påminner om uttåget ur Egypten. Då Israels folk inte hade tid att förbereda jäst bröd.
"... I sju dagar ska du äta osyrat bröd, betryckets bröd, eftersom du drog ut ur Egyptens land snabbt. Så länge du lever ska du därför komma ihåg den dag du lämnade Egyptens land."
Femte Moseboken 16:3
Jäst/surdeg fungerar i Bibeln som en bild av synd. Då Jesus dog för oss på korset så tog Han våra synder på sig. Han rensade oss från gammal surdeg skulle man kunna säga. Men Paulus förklarar vidare:
”Ert skryt låter inte bra. Vet ni inte att lite surdeg syrar hela degen? Rensa bort den gamla surdegen så att ni blir en ny deg, för ni är osyrade. Vårt påskalamm Kristus har blivit slaktat. Låt oss därför fira högtid, inte med gammal surdeg, inte med ondskans och elakhetens surdeg, utan med renhetens och sanningens osyrade bröd.”
Första Korintierbrevet 5:6
Eftersom Jesus dog för oss som ett påskalamm, så ska vi alltså försöka rensa bort synden ur våra liv. Inte för att BLI frälsta, det står ju ovan att vi är osyrade för att vårt påskalam Kristus har blivit slaktat, utan för att vi ÄR frälsta. Här blir alltså det osyrade brödets högtid en bild av vår helgelse. Alltså den kristnes strävan efter att leva ett allt mer heligt liv.
3, Förstlingsfrukten.
Påminner enligt judisk tradition om vandringen genom Röda Havet efter att Israels folk hade släppts av Farao. Högtiden firas dagen efter sabbaten i påskhelgen.
Även denna högtid pekar framåt mot något som skulle komma att hända. Jesus uppstod som ”Förstlingsfrukten” av alla som ska uppstå till evigt liv.
"Liksom alla dör i Adam, så ska också alla göras levande i Kristus. Men var och en i sin ordning: Kristus som förstlingen och därefter, när Han kommer, de som tillhör Honom."
Första Korintierbrevet 15:22-23
Jag tror att Jesus vill understryka detta då Han inte låter Maria röra Honom då hon ser Honom som uppstånden. Han hade ju inte stigit upp till Fadern än...
"Jesus sade till henne: "Rör mig inte, för jag har inte stigit upp till Fadern än. Men gå till mina bröder och säg till dem att jag stiger upp till min Far och er Far, till min Gud och er Gud.
Johannesevangeliet 20:17
... precis som judarna inte åt av den första skörden innan den hade burits fram inför Gud.
"Ni ska inte äta något av den nya skörden, varken bröd eller rostade ax eller korn av grönskuren säd, inte förrän den dagen då ni har burit fram offergåvan åt Gud. Detta ska vara en evig stadga för er från släkte till släkte, var ni än bor."
Tredje Moseboken 23:14
4, Veckohögtiden eller Pingsten
Firas 50 dagar efter Förstlingsfruktens högtid och påminner om den dag då Gud, genom Mose på Sinai berg, gav Israels folk lagen och de tio budorden.
Men den pekar också fram emot hur Gud gav de troende Den Helige Ande som hjälparen. Detta inträffade just på pingstdagen, enligt Apostlagärningarna 2:1.
"När pingstdagen kom var alla samlade. Då hördes plötsligt från himlen ett dån som när en våldsam storm drar fram, och det fyllde hela huset där de satt. Tungor som av eld visade sig för dem och fördelade sig och satte sig på var och en av dem. Alla uppfylldes av helig Ande och började tala främmande språk, allteftersom Anden ingav dem att tala."
Apostlagärningarna 2:1-4
Vad har då den helige Ande med lagen att göra? Massor. Anden är som bekant den tredje personen i treenigheten, och alltså själv Gud. Han, för Han är en person, var med och inspirerade när Bibeln skrevs och har som en av sina stora uppgifter att förklara Bibelns texter för oss.
”Om ni älskar mig håller ni fast vid mina bud. Och jag ska be Fadern, och han ska ge er en annan Hjälpare som ska vara hos er för alltid: sanningens Ande. Världen kan inte ta emot honom, för världen ser honom inte och känner honom inte. Ni känner honom, för han förblir hos er och ska vara i er .”
Johannesevangeliet 14:15
”Men när han kommer, sanningens Ande, då ska han leda er in i hela sanningen. Han ska inte tala av sig själv utan bara tala det han hör, och han ska förkunna för er vad som kommer att ske. Han ska förhärliga mig, för han ska ta av det som är mitt och förkunna för er.”
Johannesevangeliet 16:13
”Och när han kommer ska han överbevisa världen om synd och rättfärdighet och dom.”
Johannesevangeliet 16:8
En av Lagens uppgifter var också att överbevisa oss om synd rättfärdighet och dom.
”Vad ska vi då säga? Att lagen är synd? Verkligen inte! Men det var först genom lagen som jag lärde känna synden. Jag hade inte vetat vad begäret var om inte lagen hade sagt: Du ska inte ha begär .”
Romarbrevet 7:7
”Innan tron kom hölls vi instängda och bevakade av lagen tills tron skulle uppenbaras. Så blev lagen vår övervakare fram till Kristus, för att vi skulle förklaras rättfärdiga av tro.”
Galaterbrevet 3:23
Jeremia profeterade om ett nytt förbund som skulle komma, då Gud skulle lägga sina lagar i människors hjärtan. I Hebreerbrevet konstateras att detta sker genom Jesu död och uppståndelse.
”Nej, detta är det förbund som jag efter denna tid ska sluta med Israels hus, säger Herren: Jag ska lägga mina lagar i deras sinne och skriva dem i deras hjärtan. Jag ska vara deras Gud, och de ska vara mitt folk.”
Hebreerbrevet 8:10, Jeremia31:33
Veckohögtiden eller pingsten är även starten på något stort. Vad man brukar kalla för "Kyrkoåldern" startar nämligen i och med att lärjungarna tog emot Den Helige Ande. En tid som hade utlovats i Gamla testamentet, men som fick sin början först 50 dagar efter Jesu död och uppståndelse. En tid då hela världen skulle bli välsignad genom Israels folk, och närmare bestämt genom Jesus. Gud sade till Abraham redan i Första Mosebok:
"I din avkomma ska alla jordens folk bli välsignade, därför att du lyssnade till min röst."
Första Mosebok 22:18 (vilket förtydligas av Petrus i Apg 3:25 och av Paulus i Gal 3:16).
Högtiden infaller vid veteskörden. Även detta har med hela världens välsignelse att göra. Jesus säger i samband med att Han möter en samarisk (alltså inte judisk) kvinna vid en brunn, och många samarier kommer till tro på Honom:
"Säger ni inte: fyra månader till, sedan kommer skörden? Men se, jag säger er: Lyft blicken och se hur fälten har vitnat till skörd."
Johannesevangeliet 4:35
Då man sedan läser Apostlagärningarna och breven i Nya Testamentet ser man hur både Petrus och Paulus, bland många andra, får i uppdrag att vittna om sin tro för hedningarna, det vill säga icke-judar, såväl som för judar. Ett uppdrag som sedan har förts vidare till alla oss som kommit till tro på Jesus.
Kyrkoåldern börjar alltså med Pingsten efter Jesu uppståndelse och har hållit på i snart 2000 år. Men hur länge kommer den att pågå?
Mer om det nästa gång...