55. Ersättningsteologi 1

(null)


Om du har läst min serie om Babels Torn så såg du att jag kom in lite på vad man brukar kalla "ersättningsteologi". Alltså att många idag tror att kyrkan har ersatt Israel som Guds folk.


Jag tog i den serien upp två bibelställen där Paulus klart separerar tre grupper av människor., Hedningar (kallas även greker), Israel (judarna) och Kyrkan (Guds församling). Kyrkan här är den sista gruppen av dessa tre som bildades. Den består av både hedningar och judar som har tagit emot Jesus som sin Herre och Frälsare. Att Paulus efter Jesu uppståndelse och himmelsfärd fortfarande gjorde skillnad mellan dessa tre grupper är tydligt, bland annat i dessa texter.


"Här är inte jude eller grek, här är inte slav eller fri, här är inte man och kvinna, för alla är ni ett i Kristus Jesus."

Galaterbrevet 3:28


"Var inte till anstöt, varken för judar eller för greker eller för Guds församling." 

Första Korintierbrevet 10:32


Förutom dessa texter, och flera andra liknande, så har Paulus också tre hela kapitel i Romarbrevet där han beskriver att Gud inte är klar med Israel som folk än. Romarbrevet kapitel 9 till 11.


"För jag vill inte, bröder, att ni ska vara ovetande om denna hemlighet, för att 

ni själva inte ska anse er vara kloka, att förhärdelse har drabbat en del av 

Israel, till dess att hedningarna i fullt antal har kommit in. Och så ska hela 

Israel bli frälst, som det står skrivet: Från Sion ska Befriaren komma och han 

ska ta bort ogudaktigheten från Jakob." 

Romarbrevet 11:25-26


Som vanligt kommer jag att börja med lite historia. Detta för att sätta den här typen av teologi i en historisk kontext.


Efter judarnas uppror mot Rom år 66 e.Kr. som resulterade i att templet föll och judarna spreds över världen år 70 e.Kr. började många kristna att distansera sig från kristendomens judiska rötter. Detta som ett sätt att slippa förföljelse av romarna. 

Kristna började anklaga judarna för att ha dödat Jesus. Man kallade dem Kristusmördare, vilket ledde till att antisemitismen bredde ut sig inom kristendomen. 


Men var det verkligen judarna som dödade Jesus? Judarnas avrättningsmetod var som de flesta vet stening. Romarnas var korsfästelse. Judarna hade en tid innan Jesus föddes förlorat sin rätt att själva straffa brottslingar, så de var beroende av rom (hedningarna) för att få Jesus dödad. Att de förlorade den rättigheten strax innan Messias kom var något som hade blivit profeterat långt tidigare.


Spiran  ska  inte  vika  från  Juda  eller en  Laggivare från  hans  fötter,  till dess Shilo kommer och honom  ska folken  lyda. 

Första Moseboken 49:10 (Shilo betyder fred eller fredsfurste och syftar på Messias)


Dessutom dog Jesus för VÄRLDENS synder, alltså är vi alla skyldiga till Jesu död. Att som kristen skylla på någon annan är ju alltså högmod av värsta sort.


Samtidigt är det ju inte ett mord det handlar om, utan ett frivilligt offer från Jesu sida. Jesus säger ju själv:


"Därför älskar Fadern mig, eftersom jag ger mitt liv för att sedan ta det tillbaka. Ingen tar det ifrån mig, utan jag ger det av mig själv. Jag har makt att ge det, och jag har makt att ta det tillbaka. Det budet har jag fått av min Fader."

Johannesevangeliet 10:17-18



Kristendomen delades tidigt upp i två "skolor". Den ena utgick från Antiokia strax norr om Damaskus i Syrien. Antiokia var där apostlarnas lärjungar höll till. De mest kända är nog Polykarpos som var en av Johannes lärjungar, och Irenaeus, som i sin tur var Polykarpos lärjunge. Där läste man bibeln på ett bokstavligt sätt. Därför kom bland andra de så kallade kiliasterna från Antiokia. Kiliasterna, du kanske uppmärksammar ordet "chilioi" i det ordet, alltså det grekiska ordet för kilo, som betyder tusen. Det var de som trodde på en bokstavlig uppryckelse och att Jesus skulle komma tillbaks bokstavligen för att regera från Jerusalem i tusen år.


Den andra skolan var den alexandrinska, från Alexandria i Egypten. Där hittar vi bland andra Origenes. Han menade att varje ord i bibeln hade tre olika betydelser. En bokstavlig, en moralisk och en andlig. Den bokstavliga betydelsen var oviktig, jordisk, köttslig och judisk. Här kan vi ju se hur Origenes tar avstånd från ett judiskt sätt att läsa bibeln. 


I Alexandria utvecklades alltså ett vad vi kallar allegoriskt sätt att läsa bibeln. Man försökte alltså främst att hitta moraliska och andliga meningar bakom vad som stod i texten. Vad man tolkade in behövde inte alls ha något att göra med vad den bokstavliga texten sa. De fyra floderna som beskrivs i Första Mosebok kapitel 2 tolkades som fyra delar av själen, osv.


"Från Eden gick det ut en flod som vattnade lustgården och sedan delade sig i fyra huvudgrenar. Den första heter Pishon. Det är den som flyter runt hela landet Havila, där det finns guld. Guldet i det landet är gott, och där finns också bdelliumharts och onyxsten. Den andra floden heter Gihon. Det är den som flyter runt hela landet Kush. Den tredje floden heter Tigris. Det är den som flyter öster om Assur. Den fjärde floden är Eufrat."

Första Mosebok 2:10-14


Så från Alexandria kom sedan män som Augustinus, som i sin bok Guds Stad försökte bevisa att den tid han levde i, efter Konstantin den store, var tusenårsriket. Detta trots att förhållandena på jorden inte på något sätt liknade dem som beskrivs när bibeln talar om tusenårsriket. Ett exempel? Visst.


"Vargar ska bo tillsammans med lamm, leoparder ligga bland killingar. Kalvar och unga lejon och gödboskap ska vara tillsammans, och en liten pojke ska valla dem. Kor och björnar ska gå och beta, deras ungar ska ligga tillsammans, och lejon ska äta halm som oxar. Ett spädbarn ska leka vid huggormens håla, ett avvant barn räcka ut handen mot giftormens öga. Ingenstans på mitt heliga berg ska man göra något ont eller förstöra något, för landet ska vara fullt av Herrens kunskap, liksom vattnet täcker havet."

Jesaja 11:6-9


Den här typen av bibelläsning ledde till att "vanligt folk" inte längre ansågs kunna läsa bibeln och förstå den. Endast de med rätt typ av utbildning kunde tolka bibelns texter. Därmed uppstod en så kallad prästklass. Den "vanliga" människan kunde endast få sin undervisning från en präst. Till slut gick det så långt att det endast var prästerna som över huvud taget fick läsa bibeln. 


Den tidsepok som vi i Sverige kallar medeltiden kallas även "the dark age", alltså den mörka tidsåldern. Varför? Jo just av den anledningen att "ljuset", Guds ord, hölls borta från människorna.


Tyvärr kan vi ju se hur detta moraliska och allegoriska sätt att läsa bibeln fortfarande är dominerande i kyrkorna idag. Vi kan ta berättelsen om David och Goliat som exempel. Efter att (förhoppningsvis) ha läst texten om hur David med Guds hjälp slog jätten Goliat kan man ofta höra frågor i stil med:

Vilka jättar måste du möta i ditt liv?

Vilka är de fem stenar du skulle lägga i din väska?

Vilken sten skulle du använda för att fälla din jätte?

Så istället för att se vad som står i bibeln, att Gud är en levande Gud, och att striden är Herrens, så försöker man hitta moraliska och andliga verktyg och metoder i texten.


Jag måste säga här att dessa verktyg och metoder inte alltid är något dåligt. De kan ibland till och med vara något bra. Men de är inte det primära i texten. Och ofta lutar dessa utläggningar åt att man lägger stor vikt vid människans egen prestation och mindre vid Guds.


Jag har vid flera tillfällen de senaste åren hört människor säga att en bokstavlig tolkning av bibeln är farlig. Att det är en sådan tolkning som leder till oroligheter och krig i världen. Här kommer vi in på det otroligt överladdade ordet "fundamentalist". De senaste 20 åren har ordet fundamentalist i stort sett blivit synonymt med terrorist. Mycket på grund av hur media har använt ordet. Men vad det egentligen betyder är "en som håller sig till fundamenten", alltså till grunderna. I vårt fall bibeln. Så uttalandet att en bokstavlig tolkning är farlig kanske stämmer när det gäller andra religioner, som Islam till exempel, men det är stor skillnad mellan en islamistisk fundamentalist och en kristen fundamentalist. 



Så att en bokstavlig tolkning skulle vara farlig gäller inte när man talar om bibeln. Här behöver vi bara se på kristendomens historia för att förstå att så är fallet. Vilka så kallade kristna grupper är det som har krigat mest i historien? Jo de som läst bibeln allegoriskt och därmed tror att det är vår uppgift att ta över världen så att Jesus kan komma tillbaks. 

Och de som tror att vi lever i tusenårsriket nu, så det borde vara vår uppgift att regera. Till exempel den romersk katolska kyrkan. Korstågen är ett exempel här. Där man fick uttryckliga order att döda judar när man såg dem. Någon påve hävdade till och med att döda en jude säkrade att alla dina andra förbrytelser blev förlåtna av Gud.


Och vilka är det som har blivit dödade för sin tro i dessa sammanhang? Jo de som haft mage att läsa bibeln själva och på ett bokstavligt sätt. Här har vi inkvisitionen som exempel. Många blev påkomna med att äga och till och med läsa bibeln själva. Straffet var ofta att den bibel man hittade brändes på bål... tillsammans med den som ägde bibeln.


Genom en allegorisk läsning av bibeln kunde man också föra över allt som står i bibeln angående Israel till att handla om kyrkan. Lustigt nog så väljer ersättningsteologer av någon anledning oftast att föra över endast välsignelserna, men inte förbannelserna till kyrkan. Alltså då Gud säger till Israel, följ dessa regler så blir ni välsignade, men om ni inte följer dem så ska det gå illa för er. Läs Femte Mosebok kapitel 28 så förstår du vad jag menar. I dessa fall väljer ersättningsteologer oftast att bara föra över den första delen på kyrkan.


I vissa fall förde man även över Israels seder, fast i en allegoriserad form. Israels offerlagar fördes över på "mässan" där man anser att Jesus blir offrad för våra synder om och om igen varje gång någon tar emot nattvarden. Seden att omskära sina pojkar fördes över och blev barndopet. Märk här att det inte finns några som helst bibliska grunder för dessa två så kallade sakrament. De har uppkommit helt från en allegorisk tolkning av bibeln. Det står faktiskt motsatsen om man läser bokstavligt.


"För den död han led var en död för synden en gång för alla, men i det han lever, lever han för Gud."

Romarbrevet 6:10


"Genom denna vilja har vi blivit helgade genom Jesu Kristi kropps offer en gång för alla."

Hebréerbrevet 10:10


Jesus offrades för oss EN GÅNG FÖR ALLA, alltså. Inte om och om igen i nattvarden.


"Och medan de färdades vägen fram, kom de till ett vatten. Då sa hovmannen: Se, här finns vatten. Vad hindrar att jag döps? Då sa Filippus: Om du tror av hela ditt hjärta, så kan det ske. Och han svarade och sa: Jag tror att Jesus Kristus är Guds Son. Och han befallde att vagnen skulle stanna och de steg båda ner i vattnet, både Filippus och hovmannen och han döpte honom.

Apostlagärningarna 8:36-38


Tro kommer alltså före dop. Och hur skulle ett spädbarn ha kunnat ta ett aktivt beslut att tro på Jesu död och uppståndelse?


Delar av den sista texten har tagits bort i många biblar idag. Saken är den att de biblarna förlitar sig på en grundtext som heter Codex Vaticanus. Och bara det förklarar ju varför den saknas i dessa biblar… men mer om det i ett annat inlägg…


Fortsättning följer...


Allmänt, Andlighet, Apologetik, Bibel, Historia, Teologi | | Kommentera |
Upp