44. Uppryckelsen 2
Varför är det då så viktigt att uppryckelsen sker? Varför måste alla vi som tagit emot Jesus som vår Herre och Frälsare genom att tro på Honom plötsligt försvinna från jorden?
Jag tror att det finns flera svar på dessa frågor. Till att börja med så har Gud i förväg gett sitt folk Israel en mycket detaljerad beskrivning av deras historia.
I Daniels bok kan vi läsa om alla riken som skulle komma och gå fram till dess att den utlovade Frälsaren skulle komma. Men Daniel slutar inte där. Han fortsätter att beskriva Israels historia även i den tid som ligger i vår egen framtid. Det samma gör många andra profeter i bibeln, som Jesaja, Jeremia och Hesekiel. Men Daniels bok är nog tydligast.
I Daniel kapitel 9 kan vi läsa om 70 veckor (på hebreiska "sjuor") vilket här bör tolkas som 70 sjuor av år, alltså 70 årsveckor. 70x7=490 år. Under de första 69 veckorna, alltså 483 åren skulle fyra riken uppstå. Det Babyloniska, det Medo-Persiska, det Grekiska och det Romerska riket. Sedan skulle Messias dö för oss.
"Det ska du veta och förstå: Från det att ordet gått ut om att Jerusalem ska återställas och byggas upp till dess att den Smorde Fursten kommer, ska det gå sju veckor och sextiotvå veckor. Gator och vallgravar ska byggas upp igen, trots svåra tider. Men efter de sextiotvå veckorna ska den Smorde förgöras, helt utblottad. Daniel 9:25-26
Allt det här vet vi ju hände, precis som det står. Men Daniel slutar ju som sagt inte där. Det återstår ju en av de 70 veckorna. Alltså sju år. Om vi fortsätter läsa så står det så här.
"Och staden och helgedomen ska förstöras av folket till en furste som kommer. Men slutet kommer som en störtflod. Ända till slutet ska det råda krig. Förödelse är fast besluten. Han ska stadfästa ett förbund med de många under en vecka, och mitt i veckan ska han avskaffa slaktoffer och matoffer. Och på styggelsers vinge ska förödaren komma, till dess att förstöring och fast beslutad straffdom utgjuts över förödaren."
Daniel 9:26-27
Staden, Jerusalem, och helgedomen, templet, skulle förstöras av folket till en furste som kommer. Vilket hände år 70, av romarna.
Det står alltså att en furste från Romarriket ska stadfästa ett förbund med de många under en vecka, 7 år. Men mitt i veckan, efter tre och ett halvt år, ska han bryta förbundet, avskaffa offer och göra något som här beskrivs som en styggelse.
Om jag skulle förklara allt som står i bibeln om den här fursten och vad han gör så skulle det antagligen ta flera år för mig, och alla skulle tröttna. Men jag vill bara understryka att några tror att det här handlar om Cesar Nero som var den som på riktigt började förfölja de kristna. Vissa tror att det beskriver Antiokus Epifianes som ca 160 år f.Kr bland annat offrade en gris och satte upp en staty av sin gud i judarnas tempel.
Båda dessa alternativ är tekniskt omöjliga om man läser bibeln bokstavligt, för både Jesus, inte långt innan korsfästelsen ca 30 e.Kr och Johannes i uppenbarelseboken ca 95 e.Kr beskriver det här som något som ligger i framtiden.
Den furste som ska komma är om man läser bibeln noga alltså den vi i dagligt tal brukar kalla Antikrist.
Att det är ett glapp här mellan vecka 69 och vecka 70 har varit mycket förbryllande för många. Men det beror nog oftast på att man inte har ett dispensationellt tänk när man läser bibeln. I de profetiska skrifterna finns det många exempel på hur man helt enkelt hoppar över hela kyrkoåldern, som om den aldrig skulle finnas. Jag kan ta ett exempel här.
I Jesaja står det:
"Herren Guds Ande är över mig, för Herren har smort mig till att förkunna glädjens budskap för de ödmjuka. Han har sänt mig att förbinda dem som har förkrossade hjärtan, att utropa frihet för de fångna och befrielse för de bundna, att förkunna ett nådens år från Herren och en hämndens dag från vår Gud, att trösta alla sörjande, att ge de sörjande i Sion huvudprydnad i stället för aska, glädjens olja i stället för sorg, lovsångsdräkt i stället för en modfälld ande. Och de ska kallas "rättfärdighetens terebinter", planterade av Herren till hans förhärligande."
Jesaja 61:1-3
Men när Jesus skulle läsa det bibelstället i synagogan läste Han så här.
"Herrens Ande är över mig, för han har smort mig till att förkunna glädjens budskap för de fattiga. Han har sänt mig att utropa frihet för de fångna och syn för de blinda, att ge de förtryckta frihet och förkunna ett nådens år från Herren. Sedan rullade han ihop bokrullen, räckte den till tjänaren och satte sig. Alla i synagogan hade sina ögon fästa på honom. Då började han tala till dem: "I dag har det här stället i Skriften gått i uppfyllelse inför er som lyssnar."
Lukasevangeliet 4:18-21
Jesus slutade mitt i en mening. Varför? Jo, det som kom efter det, med en hämndens dag från Gud och upprättelse för Israel, skulle inte gå i uppfyllelse förrän minst ca 2000 år senare. Vi lever alltså i en parentes. Ett kommatecken. Ett mellanslag.
Paulus skriver också om att kyrkan, kyrkoåldern eller nådens tidsålder är något som gamla testamentet inte behandlar. Han beskriver den som en hemlighet. Inte som en plan B, utan som något som varit bestämt från begynnelsen, men varit fördolt ända tills det var dags för den tidsåldern. (Dispensation)
"Ni har väl hört om det uppdrag som Gud i sin nåd gav mig för er skull, hur han genom en uppenbarelse gjorde hemligheten känd för mig, som jag förut i korthet har skrivit, genom vilket ni kan förstå när ni läser detta, vilken insikt jag har i Kristi hemlighet, som inte varit känt bland människors barn i tidigare generationer, såsom den nu genom Anden har blivit uppenbarad för hans heliga apostlar och profeter, att hedningarna skulle bli medarvingar och höra till samma kropp och bli delaktiga i hans löfte i Kristus, genom evangeliet, vars tjänare jag har blivit efter den gåva av Guds nåd, som gavs åt mig genom hans mäktiga kraft. Åt mig, som är den allra ringaste bland alla heliga, gavs denna nåd att bland hedningarna predika evangeliet om Kristi ofattbara rikedom. Och att upplysa alla om, vad delaktigheten är i den hemlighet som från världens begynnelse har varit fördold i Gud, som har skapat allt genom Jesus Kristus,"
Efesierbrevet 3:1-9
Men tillbaks till Daniel. Så här säger Jesus själv om styggelsen i Daniel 9:27 i Matteusevangeliet, som skrevs först och främst till judiska läsare.
"När ni nu får se förödelsens styggelse, som omtalats genom profeten Daniel, stå på helig plats – må den som läser förstå det – då ska de som är i Judeen fly upp till bergen. Den som är på taket ska inte gå ner för att ta något från sitt hus, och den som är ute på åkern ska inte vända tillbaka för att hämta sina kläder. Men ve dem som väntar barn och dem som ammar på den tiden. Men be att er flykt inte sker under vintern, inte heller på sabbaten. För då ska det bli en stor vedermöda, som inte har varit från världens begynnelse intill nu, inte heller någonsin mer ska bli. Och om de dagarna inte blev förkortade, så skulle inget kött bli frälst. Men för de utvaldas skull ska de dagarna bli förkortade."
Mat 24:15-22
Här kommer vi in på den andra anledningen för varför alla troende plötsligt måste försvinna från jorden. De sista sju åren innan Jesus kommer tillbaks och upprättar sitt tusenåriga rike kommer att vara de värsta i mänsklighetens historia. Någonsin. Tänk dig den värsta tid du kan komma på. Pesten. Inkvisitionen. Förintelsen. Ingenting kommer ens i närheten av denna sjuårsperiod. Därför har den fått sitt namn just efter vad Jesus sa här "För då ska det bli en stor vedermöda..." Sjuårsperioden i sin helhet brukar man kalla "vedermödan", och den sista halvan, tre och ett halvt år, ni som läser bibeln känner också igen den som 42 månader eller 1260 dagar, brukar ibland kallas " den stora vedermödan".
Det är inga uppmuntrande studier, men jag tror att de är nödvändiga, att läsa alla de bibelverser som beskriver den perioden. Mest utförligt beskrivs den ju i Uppenbarelseboken kapitel 6 till 19, men det står mycket om den i gamla testamentet också. Där kallas den ofta för Herrens Dag.
"Ve dem som längtar efter Herrens dag! Varför längtar ni efter den? Herrens dag är mörker och inte ljus. Det blir som när man flyr för ett lejon men möter en björn, och som när man kommer hem och stöder handen mot väggen och blir biten av en orm. Ja, Herrens dag är mörker och inte ljus, becksvart utan en strimma av ljus."
Amos 5:18-20
I uppenbarelseboken beskrivs hur Gud till slut har fått nog av människornas ondska, synd och uppror, och hur Han tömmer sin vrede över jorden och dess befolkning. En mycket stor skara människor kommer att omvända sig och börja tro under denna period. Det är de som kallas "de heliga" i uppenbarelseboken. Men de flesta kommer inte att göra det.
Guds vrede kommer i form av tre stora vågor av plågor, som intensifieras under perioden. Som värkarna hos en kvinna som ska föda.
Först kommer sigill-plågorna, sedan trumpet-plågorna och sist skål-plågorna. Allt detta medan en världsdiktator, antikrist, förföljer och mördar kristna, judar och andra oliktänkande. Det kommer nämligen finnas EN världs-regering, EN världs-ekonomi och EN världs-religion. En ny världsordning alltså. (Vilken tur att det inte finns starka krafter i världen just nu som jobbar för det... Jag är ironisk förstås.) Världskrig, svält och pandemier kommer att pågå parallellt med allt det här.
Och med pandemier menar jag riktiga pandemier. Med tanke på hur världen har reagerat på den här Covid -19-grejen så kan man nog inte föreställa sig hur det kommer att bli när det kommer en pandemi med en dödlighet på kanske 10%, istället för 0,3 promille.
Men vi som tror behöver inte vara rädda. Vi har något annat att se fram emot.
"För Gud har inte bestämt oss till vrede, utan till att vinna frälsning genom vår Herre Jesus Kristus,"
Första Tessalonikerbrevet 5:9
Fortsättning följer...