75. Tusenårsriket 10
Så... Varför tusenårsriket?
För den som håller sig till en ersättningsteologisk position, alltså för den som tror att kyrkan har ersatt Israel som Guds utvalda folk, blir det här en aning svårt att förstå. Men genom hela Gamla Testamentet, och speciellt i de profetiska skrifterna, kan vi se löften från Gud om att Israel en dag ska få upprättelse. Det finns dussintals sådana texter att läsa, men här kommer ett typexempel:
"Det ska ske i den yttersta tiden att berget med Herrens hus ska stå fast grundat och vara högst bland bergen, upphöjt över höjderna. Och alla folk ska strömma dit, och många folk ska gå i väg och säga: "Kom, låt oss gå upp till Herrens berg, till Jakobs Guds hus. Han ska lära oss sina vägar så att vi kan vandra på hans stigar." För undervisningen ska gå ut från Sion, Herrens ord från Jerusalem. Han ska döma mellan många folk och skipa rätt åt mäktiga hednafolk, ända bort i fjärran land. Då ska de smida sina svärd till plogbillar och sina spjut till vingårdsknivar.
Folken ska inte lyfta svärd mot varandra och inte mer öva för krig. Var och en ska sitta under sin vinstock och sitt fikonträd utan fruktan, för så har Herren Sebaots mun talat. Alla andra folk vandrar vart och ett i sin guds namn, men vi ska vandra i Herren vår Guds namn, alltid och för evigt. På den dagen, säger Herren, ska jag samla de haltande och föra samman de fördrivna och dem som jag har plågat. Jag ska göra de haltande till en rest och de fördrivna till ett mäktigt folk, och Herren ska vara kung över dem på Sions berg från nu och till evig tid. Och du Herdetorn, dottern Sions kulle, till dig ska det komma, det forna herraväldet ska komma, dottern Jerusalems kungadöme."
Mika 4:1-8
Gud har, som vi ser i texten ovan, också lovat att Han ska ha en Kung på Davids tron på jorden. Löftet om en Kung som ska regera från Davids tron är vad man brukar kalla ett kravlöst förbund. Gud ger alltså det löftet utan att kräva några som helst motprestationer från människornas sida. Cirka 1000 år före Kristus fick nämligen David det här löftet:
"Ditt hus och ditt kungadöme ska bestå inför mig till evig tid. Din tron ska vara befäst för evig tid."
Andra Samuelsboken 7:16
Och ungefär tre hundra år senare säger Jesaja följande:
"För ett barn blir oss fött, en son blir oss given. På hans axlar vilar herradömet, och hans namn är: Under, Rådgivare, Mäktig Gud, Evig Far, Fridsfurste. Så ska herradömet bli stort och friden utan slut över Davids tron och hans rike. Det ska befästas och stödjas med rätt och rättfärdighet från nu och till evig tid. Herren Sebaots lidelse ska göra detta."
Jesaja 9:6-7
Det står att "På hans axlar vilar herradömet". Det står sedan i Uppenbarelseboken att Han ska styra med järnspira. Jesus kommer alltså vara den som styr enväldigt från sin tron i Jerusalem. Det kanske inte låter så positivt i allas öron. Vi vet ju hur det har gått tidigare. Vi vet att makt korrumperar och att absolut makt korrumperar absolut.
Men skillnaderna mellan dessa tidigare envåldshärskare och Jesu styre är som natt och dag. Jesus har inte den syndiga natur jag skrev om tidigare. Jesus är Gud. Han vet vad som är bäst för oss. Han kommer inte att stifta lagar för egen vinning, utan för vårt bästa. För vårt välbefinnande. För Han älskar oss. Och det visade Han när Han tog vårt straff på sig när Han dog för oss på korset.
Jesus valde själv att dö för oss. Gud är rättfärdig. Han kan alltså inte tillåta att synd går ostraffad. Därför förtjänar vi alla att bli straffade när vi dör, för alla har syndat. Men Gud valde själv att bli människa i Jesus Kristus och att ta det straffet i vårt ställe. Han hade inte behövt dö för oss. Det står att Han kunde ha kallat ner tusentals änglar för att stoppa korsfästelsen om Han ville.
"Eller tror du inte att jag nu kan be min Fader, och han skulle genast sända till mig mer än tolv legioner änglar? Men hur skulle då Skrifterna uppfyllas, som säger att detta måste ske?"
Matteusevangeliet 26:53-54
Det står också att allt består genom Jesus. Han är alltså den som håller allt samman.
"För genom honom skapades allt det som är i himlarna och det som är på jorden, det synliga och det osynliga, vare sig det är troner eller herradömen eller furstedömen eller väldigheter. Allt är skapat genom honom och till honom. Och han är före allting, och allt består genom honom."
Kolosserbrevet 1:16-17
Inom forskningen talas det en hel del om mörk materia nu för tiden. Man kan nämligen inte förstå vad det är som håller ihop allt. Eftersom atomer och elektroner snurrar så fort så borde de ju flyga isär, precis som barn gör när man snurrar en karusell för fort. Därför studerar man en hypotes om mörk materia. Alltså någon typ av materia som man aldrig har sett, men som man tror finns och som man hoppas kan förklara det här problemet.
I bibeln står det dock att det är Jesus som håller allt samman. Så istället för att dö för oss skulle Han lika gärna ha kunnat bara släppa, och låta hela skapelsen förintas i en enorm kärnexplosion. Något som för övrigt kommer att hända när Gud är klar med den här skapelsen och det är dags för en ny himmel och en ny jord.
"Men Herrens dag ska komma som en tjuv om natten, och då ska himlarna med ett våldsamt dån förgås, och elementen ska smälta av brännande hetta, och jorden och de verk som finns därpå ska brännas upp. Eftersom nu allt detta ska upplösas, hur heligt och gudfruktigt bör ni då inte leva, medan ni väntar och ivrigt längtar efter Guds dags ankomst, då himlarna ska förgås av eld och elementen smälta av hetta. Men efter hans löfte väntar vi nya himlar och en ny jord där rättfärdighet bor."
Andra Petrusbrevet 3:10-13
Men av kärlek valde Han alltså att istället ta våra missgärningar på sig och dö för oss. Och vem är det vi egentligen syndar emot när vi syndar. Jo, Gud.
Många har dött för sina jordiska ledare. Men ingen av dessa ledare har någonsin dött för att ta straffet för vad hans folk har gjort mot honom. Men det är precis vad Jesus gjorde. Så är det någon som är värd att sitta på tronen, och är det någon som är värd att följa vad som än händer så är det Jesus.
Men löftena om ett tusenårigt rike på jorden har inte bara med Israel att göra. Som vi sett tidigare (del 7-8 av den här serien) så har även vi som kristna fått löften som endast kan uppfyllas genom ett fysiskt, jordiskt rike. Och som om det inte vore nog så sa Jesus även så här när Han delade den sista måltiden med sina lärjungar:
"Och jag säger er: Härefter ska jag inte dricka av denna vinträdets frukt förrän den dag då jag dricker det nytt med er i min Faders rike."
Matteusevangeliet 26:29
Här talar Jesus till sina lärjungar med samma ord som en man talade till sin blivande hustru under trolovningsceremonin, som den var utformad på Jesu tid. Det här kan du läsa mer om i min artikel "Kristi brud", om du vill.
Så vad har vi alltså att se fram emot? Jo, vi har blivit lovade en tid då djävulen är bunden och kastad i avgrunden. En tid då Jesus regerar i rättfärdighet över hela jorden. Då människors hälsa, levnadsåldrarna, miljön och vår förmåga att försörja oss är återställda till närmast perfekta förhållanden. En tid då fiendskapen mellan människor och djur, och mellan djur och djur är ett diffust minne. En tid då krig inte längre existerar och död är något som många endast hört talas om. Alltså en tid som vi med våra mått mätt skulle kalla nästan helt perfekt.
Men här kommer vi till den sista anledningen jag skulle vilja ta upp till varför ett tusenårsrike behövs. Det talas mycket inom den sekulära psykologin om miljö. Alltså inte naturen då, utan den miljö olika människor växer upp i. Man hör ofta att "om bara den här personen hade fått en bra uppväxtmiljö, en bra start eller de rätta förutsättningarna, så hade den aldrig begått det här brottet" till exempel. Och till viss del kanske det är sant. Men om vi läser slutet på den text som beskriver tusenårsriket som just ett tusenårigt rike igen, så ser vi något som kan verka helt obegripligt om man vill skylla allt ont som händer på miljö.
"Och när de tusen åren har gått, ska Satan släppas lös ur sitt fängelse, och han ska gå ut för att förföra folken vid jordens fyra hörn, Gog och Magog, för att församla dem till strid, och deras antal är som sanden i havet. De drog upp över jordens vidd och omringade de heligas läger och den älskade staden."
Uppenbarelseboken 20:7-9a
Här har människor levt i en närmast perfekt värld i ett tusen år. De allra flesta av dem, om inte alla, har aldrig upplevt något annat än en perfekt miljö. Ändå avslutas denna tidsperiod med uppror. Och inget litet uppror heller. Det står ju att deras antal var som sanden i havet. Det här bevisar att människans ondska inte har med miljö att göra. Problemet är något som är mycket, mycket större än så. Synden. Gud visar att de som blir dömda inför den stora vita tronen verkligen förtjänar att vara där. De hade inte varit mindre upproriska om de hade levt i en perfekt värld.
Men läser vi vidare så ser vi hur det går för dem.
"De drog upp över jordens vidd och omringade de heligas läger och den älskade staden. Men eld från Gud föll ner från himlen och förtärde dem. Och Djävulen som hade bedragit dem blev kastad i sjön av eld och svavel, där vilddjuret och den falske profeten är. Och de ska plågas dag och natt i evigheternas evigheter. Och jag såg en stor vit tron och honom som satt på den. För hans ansikte flydde jord och himmel, och det fanns ingen plats för dem.
Och jag såg de döda, små och stora, stå inför Gud och böcker öppnades och ännu en bok öppnades, det var livets bok. Och de döda blev dömda enligt vad som stod skrivet i böckerna, efter sina gärningar. Och havet gav igen de döda som var i det, och döden och dödsriket gav igen de döda som var i dem, och var och en dömdes efter sina gärningar. Och döden och dödsriket kastades i den brinnande sjön. Detta är den andra döden. Och var och en som inte fanns skriven i livets bok, kastades i den brinnande sjön."
Uppenbarelseboken 20:9-15
Jesus slår alltså ner upproret varefter djävulen och hans anhängare kastas i eldhavet. Om vi bara fortsätter läsa så ser vi att detta är det sista som sker på den här jorden. Guds plan för sin skapelse är fullbordad. Alla människor har gjort sitt val, och nu väntar en ny himmel och en ny jord. En ny skapelse alltså. En skapelse där sorg, smärta och död inte längre finns. För det finns ingen synd där. Det finns inte heller något träd vars frukt är förbjuden och kan orsaka ett syndafall. För alla som lever där kommer redan att ha gjort sitt val. Valet att tro på Jesus Kristus som Guds son.
"Och jag såg en ny himmel och en ny jord. För den första himlen och den första jorden hade försvunnit och havet fanns inte mer. Och jag, Johannes, såg den heliga staden, det nya Jerusalem, komma ner från himlen, från Gud, redo som en brud smyckad för sin brudgum. Och jag hörde en stark röst från himlen säga: Se, Guds tabernakel är bland människorna, och han ska bo hos dem, och de ska vara hans folk, och Gud själv ska vara med dem och vara deras Gud. Och Gud ska torka bort alla tårar från deras ögon. Och döden ska inte vara mer, inte heller sorg, inte heller gråt, och ingen smärta ska finnas mer, för det som förr var är borta."
Uppenbarelseboken 21:1-4
Jag skrev tidigare om hur stor betydelse det har i bibeln när man ger någon eller något ett namn. Att man då ser det som sitt ansvarsområde, något man tar på sig att råda över, sköta om, ta ansvar för och så vidare.
"Och han visade mig en ren flod med livets vatten, klar som kristall. Den går ut från Guds och Lammets tron. Mitt på stadens gata och på båda sidor om floden står livets träd, som bär tolv skördar. Varje månad bär det frukt, och trädets löv tjänar till läkedom åt folken. Och ingen förbannelse ska finnas mer, utan Guds och Lammets tron ska vara i den och hans tjänare ska tjäna honom. Och de ska se hans ansikte och hans namn ska vara på deras pannor."
Uppenbarelseboken 22:1-4