71. Tusenårsriket 6



(null)


Även publicerad på berea.se




Hesekiel kapitel 40 till och med 48 beskriver på ett utförligt sätt olika saker gällande tusenårsriket. Hesekiel går in på hur templet (det fjärde i ordningen) kommer att byggas, hur landet kommer att fördelas, hur det kommer att styras, och så vidare. Men i Hesekiel 45:13 till 46:24 beskrivs något som har förbryllat läsare ända sedan Jesus dog för oss på korset. Det står nämligen att man i tusenårsriket kommer att offra djur och annat på ett liknande sätt som man gjorde i Gamla Testamentet. 


"Varje dag ska du som brännoffer åt Herren bära fram ett felfritt årsgammalt lamm. Du ska offra ett sådant varje morgon. Till det ska du varje morgon som matoffer bära fram en sjättedels efa samt en tredjedels hin olja för att fukta mjölet. Detta matoffer åt Herren ska vara en bestående stadga och gälla för alltid. De ska offra lammet och matoffret och oljan varje morgon som ständigt ­brännoffer."

Hesekiel 46:13-15


Hur kan det komma sig? Det står ju tydligt i bibeln att Jesus dog för våra synder en gång för alla. Därmed är ju alla övriga offer helt överflödiga. Offer är ju i förlängningen ett tecken på att man INTE är frälst, eftersom de visar att man inte litar på att vad Jesus gjorde för oss på korset är tillräckligt för att sona för våra synder. Så varför skulle man behöva offra djur i tusenårsriket?


För det första. Ingen har någonsin blivit frälst genom att offra ett djur. Inte i Gamla Testamentet heller. Det finns ställen i bibeln där Gud säger att Han avskyr, eller till och med hatar, deras offer (Amos 5:21-24, Jesaja 1:13-17, osv). Anledningen var att de offrade av fel anledning. Offret var ett yttre och synligt sätt att visa sin inre tro. Ungefär som dopet eller nattvarden är idag. Frälsningen har alltid kommit genom tro. Djuroffren pekade framåt mot det ultimata offret, Jesus. Djuroffer överskylde på så sätt synder fram till dess att Jesus kom och tog våra synder på sig.


"Lagen som ju har en skugga av det goda som kommer, men inte själva bilden av tingen, kan aldrig med samma offer som man ständigt bär fram år efter år fullkomna dem som träder fram. Skulle man inte annars ha upphört att offra, eftersom de som offrar inte mer skulle ha några synder på sitt samvete, sedan de en gång blivit renade? Men i dessa offer sker en årlig påminnelse om synderna. För det är omöjligt att tjurars och bockars blod skulle kunna ta bort synder. 


Därför säger han då han kommer i världen: Offer och gåvor begärde du inte, men en kropp har du berett åt mig. Brännoffer och offer för synder hade du inte behag till. Då sa jag: Se, jag kommer, i bokrullen är skrivet om mig, för att göra din vilja, o Gud. Först sa han: Offer och gåvor, brännoffer och offer för synder begärde du inte, och du fann inte heller behag i dem, vilka bärs fram enligt lagen. Därefter sa han: Se, jag kommer för att göra din vilja, o Gud. Han tar bort det första för att insätta det andra. Genom denna vilja har vi blivit helgade genom Jesu Kristi kropps offer en gång för alla."

Hebréerbrevet 10:1-10



Så djuroffren i Gamla Testamentet pekade fram mot Jesus. Dopet och nattvarden påminner oss om vad Jesus gjorde för oss. Hur är det då med offren i tusenårsriket?

Som vi sett i bland annat Jesaja kapitel 65 så är den fysiska döden något som kommer att vara sällsynt i tusenårsriket. Människor kommer att leva lika länge som man gjorde i tiden innan Noas flod. Dessutom kommer ingen att få missfall eller dö som barn. Men samtidigt kommer människor fortfarande födas med en syndig natur, precis som idag. Så vissa kommer att tro, andra inte.


Dessa djuroffer kommer alltså att påminna om vad Jesus gjorde för oss på ett mycket handgripligt sätt. Människorna kommer inte bara bli påminda om att Han dog i vårat ställe. De kommer även att bli påminda om vad död är för något.


På samma sätt kommer även judiska högtider att firas i tusenårsriket. Sakarja skriver:


"Det ska ske att var och en som är kvar av alla de hednafolk som kom emot Jerusalem ska dra dit upp, år efter år, för att tillbe Kungen, Herren Sebaot, och fira lövhyddohögtiden. Men om någon av jordens folkstammar inte drar upp till Jerusalem för att tillbe Kungen, Herren Sebaot, blir det inget regn över dem."

Sakarja 14:16-17



Tusenårsriket är alltså något som i allra högsta grad har med Guds löften till Israels folk att göra. Men vi kristna då? Vad kommer vår roll att vara i tusenårsriket?


Jag beskrev ju tidigare lite kortfattat den kronologiska tidslinje som den här världen har att vänta. Uppryckelsen, Vedermödan, Jesu återkomst och Tusenårsriket. Men för oss som redan tagit emot Jesus som vår Herre och Frälsare väntar en något annorlunda tidslinje. Jesus sa ju nämligen själv så här:


"Låt inte era hjärtan oroas. Ni tror på Gud, tro också på mig. I min Faders hus finns många boningar. Och om det inte vore så, skulle jag ha sagt er det. Jag går bort för att bereda plats åt er. Och när jag har gått bort för att bereda plats åt er, ska jag komma tillbaka och ta er till mig, för att också ni ska vara där jag är."

Johannesevangeliet 14:1-3


I det ögonblick då uppryckelsen sker kommer vi att förvandlas och få våra odödliga och syndfria kroppar. I samma ögonblick kommer vi också att ryckas upp för att möta Jesus i skyn. Och sedan ska vi alltid vara hos Honom. 


Vad som följer precis efter det är Kristi domstol, som jag nämnde som hastigast tidigare. Det är den domstol inför vilken vi kristna kommer att stå för att lägga räkenskap för vad vi gjorde med vår tid som kristna här på jorden. Det är som sagt ingen domstol där det bestäms om himmel eller helvete. Vi som står där är ju redan frälsta genom vår tro på Jesus. Däremot kommer våra gärningar att dömas. Paulus skriver:


"Men varför dömer du din broder? Eller varför föraktar du då din broder? För vi ska alla stå inför Kristi domstol. För det står skrivet: Så sant jag lever, säger Herren, att för mig ska varje knä böja sig, och varje tunga ska bekänna Gud. Alltså ska då var och en av oss göra räkenskap för sig själv inför Gud."

Romarbrevet 14:10-12


Och...


"För vi måste alla träda fram inför Kristi domstol, för att var och en ska få igen vad han har gjort under sitt jordiska liv, vare sig det är gott eller ont."

Andra Korintierbrevet 5:10


Och...


"För en annan grund kan ingen lägga än den som är lagd, vilken är Jesus Kristus. Om nu någon bygger på denna grund med guld, silver, ädla stenar, trä, hö eller strå, så ska vars och ens verk bli uppenbarat. För den dagen ska göra det klart, eftersom den ska uppenbaras i eld, och hur vars och ens verk är ska elden pröva. Om det verk som någon har byggt består, ska han få lön. Men om hans verk brinner upp, så ska han lida förlust. Men han själv ska bli frälst, men såsom genom eld."

Första Korintierbrevet 3:11-15


Den sista versen här beskriver troende kristna människor som inte har gjort något som helst värdefullt med den tid de hade som kristna på jorden. Paulus beskriver det som att de har byggt på grunden, Jesus Kristus, med trä, hö eller strå. När elden kommer brinner de upp direkt. Deras gärningar var alltså värdelösa. Märk här att det är gärningarna som brinner upp, inte människorna själva. Det är alltså ingen dom till helvetet. Men som någon beskrev det, "de kommer att gå in i himmelriket med röklukt i sina kläder". Och vem vill göra det?


Men de andra då? De som byggde med guld, silver och ädla stenar. Vad är det för lön de får? De nytestamentliga författarna skriver en hel del om olika kronor man kan få för olika saker man gör här på jorden. ( Andra Timoteusbrevet 2:5. Andra Timoteusbrevet 4:8. Jakobsbrevet 1:12. Första Petrusbrevet 5:4. Uppenbarelseboken 2:10.) Av vilka jag tycker att Jakobsbrevet sammanfattar konceptet bäst.


"Salig är den man som uthärdar prövningen. För när han har blivit prövad ska han få livets krona, som Herren har lovat dem som älskar honom."

Jakobsbrevet 1:12


Dessa kronor är inget vi kommer att gå omkring och skryta med i himlen när vi fått dem. För om vi läser vidare i Uppenbarelseboken så stöter vi på en grupp i himlen som kallas de 24 äldste. Om vi sedan ser på all den information som ges om dessa 24 äldste och utövar en noggrann exegetik (texttolkning), så ser vi snart att dessa 24 är antingen en bild av hela den troende kristna kyrkan som då existerar i himlen, eller 24 stycken representanter för den troende kristna kyrkan som då existerar i himlen. Och vad gör då dessa 24 äldste med sina kronor?


I Uppenbarelseboken kapitel 4 kan vi läsa om hur Johannes blev upptagen till himlen och Guds tron. Han beskriver hur han framför tronen såg olika varelser, men också de 24 äldste. Sedan skriver han:


"Och när dessa varelser prisar och ärar och tackar honom som sitter på tronen, som lever i evigheternas evigheter, faller de tjugofyra äldste ner inför honom som sitter på tronen, och tillber honom som lever i evigheternas evigheter, och lägger ner sina kronor inför tronen och säger: Du är värdig, o Herre, att ta emot pris och ära och makt, för du har skapat allt, och genom din vilja finns det till och blev skapat."

Uppenbarelseboken 4:9-11


Kronorna är alltså till för att lägga inför Guds tron för att ge Honom äran för allt som Han har gjort. 





Fortsättning följer...







Allmänt, Andlighet, Apologetik, Bibel, Religion, Teologi | |
Upp